Känner mig helt avtrubbad. Dessa sista dagarna har varit så otroligt sega och jag har ingen lust med någonting. Igår var Oliver , sin bästis Simon och Tomi på handbolls träning. Sen sov söta Simon över här hos oss. Tjejerna och jag var ute på promenad med Selma. Sen gjorde vi absolut ingenting.
Idag lördag tänkte vi gå på Bro festen men när vi var på väg dit fick vi vända hem igen pga olika anledningar. Så jag och tjejerna åkte och handlade lite. Sen var eftermiddagen och kvällen dötrist. Så fruktansvärt rastlös och har ingen motivation att ens försöka mig på att göra något heller. Jag tror att jag har tappat lusten för allt just nu. Denna eviga väntan är orsaken. Kanske låter löjligt, men det är verkligen fruktansvärt jobbigt att bara gå omkring och vänta och vänta hela tiden. Tur att jag har barnen att ägna mig åt.
Denna veckan blir en pina med för Tomi skall nu vara borta hela veckan och inte 3 dagar som var sagt från början. Det känns skit rent ut sagt av olika anledningar det med.
Idag blir det ingen tacksamhets lista för jag orkar inte.
Sen dagens visdoms ord, nja ni får väl något då
Not everything that is faced can be changed. But nothing can be changed until it is faced.
Hoppas ni har det bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar